Inlägg
Vemod och glädje i ett och samma tillfälle. På söndag, den första i fastan, gör jag min sista tjänstgöring som kyrkvärd. Snacka om vemod...
Så här går nu min väg. Sakta men säkert. Idag, Askonsdagen, deltog jag i mässan i vad som sannolikast kommer att bli min nästa hemförsamling. Tecknad med korset, askan i pannan, i samma kyrka för andra året i rad. Nyhetens behag börjar ersättas med vanans.
Nu är det bara resten kvar...
Jag förstår vemodet eftersom du lämnar ett älskat sammanhang, men se det som ett fasteoffer. Du ger upp något du erfarit som bra, för något som är ännu bättre. Du följer den väg som Jesus kallar dig att gå, och Hans väg är alltid den bästa och leder alltid rätt.
SvaraRadera