söndag 26 februari 2012

Vemodssöndag och söndagsvemod

Första söndagen i fastan 2012. Ytterligare en dag att minnas. Idag har jag gjort tjänst som kyrkvärd för sista gången. Tagit ner skylten, kan man säga, åtminstone så långt det kommer an på den lilla skylten på kavajen.

Det var verkligen jobbigt att tänka "för sista gången" inför varje moment. Dukning, procession, textläsning, utdelande, recession och kollekträknande. Men nu är det gjort. Ett tungt moment är passerat. Vemodet gör ont och nu tänker jag "aldrig mer" om väldigt mycket. Bland annat lämna älskade sammanhang.

Jag älskar alla er människor som jag samarbetat med under dessa fina år och jag älskar byggnaden som jag fått göra tjänst i! Samtidigt tänker jag på allt som jag längtar till och som jag strävat efter så länge och fortfarande strävar efter. Och visst tänker jag på allt det motsägelsefulla som finns inom Svenska kyrkan.

Den sista inre bastionen är besegrad. Den föll och rev ner en vemodsstorm. Nu är det dags att riva nästa! Kanske den sista?

1 kommentar:

  1. Gå vidare med förtröstan på Jesu Heliga Hjärta! Du är på rätt väg!

    SvaraRadera

Hej! Kul att du vill delta i processen med en kommentar. Jag granskar alla kommentarer innan publicering. Välkommen!